De la subsubskribintoj, Malferma Letero, Marto 4, 2022
1. La plej grava tasko de la ekstera kaj defenda politiko estas redukti minacojn al la propra lando en maniero, kiu kreu sekurecon en ĉiuj landoj per diplomatio kaj kunlaboro en egalaj kondiĉoj.
2. Ni ne volas kontribui al la plifortigo de la divido de la mondo en reciproke malamikajn armeajn blokojn. Anstataŭe, ni bezonas pli da nealiancaj landoj, kiuj plenumas sendependan eksteran politikon por komuna sekureco kaj malarmado.
3. Ni volas, ke niaj landoj aliĝu al la Konvencio de UN pri Malpermeso de Nukleaj Armiloj. Membreco de armea alianco prepariĝanta por milito kun nukleaj armiloj irus en la kontraŭa direkto kaj pliigus la riskon de nukleaj armiloj uzataj kontraŭ niaj landoj aŭ en nia najbareco. Membreco devigus nin, laŭ Artikolo 5 de la Ĉarto de NATO, milite partopreni se iu alia membroŝtato estus atakita.
4. NATO militas dum jardekoj malobservante la malpermeson de perforto de la Ĉarto de UN, la plej grava sekurigilo por malgrandaj ŝtatoj kontraŭ la arbitreco de grandaj potencoj. La bombado de Jugoslavio en 1999 kaj de Libio en 2011 por forpeli ĝiajn gvidantojn de potenco estas ekzemploj. Ni ankaŭ kredas, ke la partopreno de Svedio kaj Finnlando en la afgana milito estis antaŭvidebla katastrofo, kiu ne devas esti ripetita. Ni volas, ke niaj landoj restu ekster la militoj de NATO.
5. Milito kaj rearmado estas tre detruaj al la klimato kaj la medio kaj kondukas al rifuĝintkrizoj. Restante ekster NATO, niaj landoj povas pli bone kontribui al deturnado de la minaco de ekologia kolapso, konservante pli grandan liberecon uzi niajn havaĵojn por paco-konstruado, publika sano kaj la bonfarto de ĉiuj homoj.
6. Ni volas, ke Svedio kaj Finnlando alprenu firmegajn mezurojn, kiuj reduktas streĉiĝon inter la ĉefaj potencoj en nia najbareco. Per tiaj mezuroj ni celas senpartian raportadon de la perspektivoj de ĉiuj flankoj kaj sindetenado de kreado de malamikbildoj, same kiel risk-reduktajn rimedojn kiel la finna propono ke militaviadiloj devus uzi signalsendilojn.
7. La gastigantaj interkonsentoj de Svedio kaj Finnlando kun NATO estas kontraŭaj al libereco de alianco de niaj landoj. Ni volas ke la gastiganlandaj interkonsentoj estu ĉesigitaj kaj anstataŭe serĉu pacajn kaj konstruajn rilatojn kun niaj najbaroj kaj ĉiuj aliaj landoj. Tio povas esti farita en la kunteksto de grava kompromiso pri malliberigo kaj armillimiga interkonsentoj per nova Helsinka Konferenco pri Eŭropa Sekureco.
8. La transformo de NATO de transatlantika defenda alianco al alianco de tutmondaj interesoj kun partneroj sur ĉiuj kontinentoj pliigas streĉiĝojn kaj kun la cetera mondo kaj ene de NATO. Niaj landoj povas pli bone antaŭenigi malstreĉiĝon kaj komunan sekurecon, se ili konservas kaj plifirmigas sian armean ne-vicigon kaj egale malakceptas malobservojn de internacia juro kie ajn ili okazas.
9. NATO-membreco plifortigus la influon de NATO en la nordia regiono. Ni ne volas, ke la unuflanka bildo de la politika kaj armea situacio pentrita de pensfabrikoj aliĝintaj al NATO kiel la Atlantika Konsilio kaj la NATO-Strategia Komunikada Centro en Rigo (Stratcom) iĝu ĉiopenetra, nek ni volas, ke tiuj, kiuj kritiki NATO kaj parolu favore al malstreĉiĝo, malarmado, mal-aliĝo kaj paco pentritaj kiel portantoj de rusa misinformado.
10. Ni alfrontas la minacon de ekologia kolapso kaj nuklea milito. Estas tempo vekiĝi kaj fari nian eblon por la supervivo de la homaro.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien virgulino turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ja Libyan pommitukset vuonna 2011 virgulino johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaytean transponder sotilas kälisie käynäytean sotilas.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missäuitä tapah.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, Etta Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantiko Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, Etta Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen malinformado levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa och alla mänänrd.
6. Vi vill att Sverige och Finnlando målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg skall använda transpondrar.
7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte och kritiseratt för de som tal kritiseratt. avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk deinformado.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknanna av uttalandet från Sverige:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, teknologie licentiat, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Bengt Berg, poeto, Torsby.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stokholmo.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Upsalo.
Olof Buckard, skriftställare, satiristo, Stokholmo.
Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, kontaktperson for Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd adjungerad profesoro, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, ĵurnalisto, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, konfuzo kaj Kvinnor por Fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande for Artister för fred, Stokholmo
KG Hammar ärkebiskop emerito, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stokholmo.
Birgitta Hedström, psikologo, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, ekofeministo och före detta språkrör för Miljöpartiet.
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stokholmo
Hans F Hjälte, ĵurnalisto, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Stokholmo.
Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Upsalo.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, ĵurnalisto, författare, Stokholmo
Lennart Karlsson, pensionerad teknisk systemadministratör, aktiv i Extinction Rebellion, Upsalo.
Peter Lamming, miljöaktivisto, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, ĵurnalisto, konstnär
Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, tidigare prezidanto en Internacia Paca Buroo.
Katarina Moberg, ĵurnalisto, medlem i Kommentars redaktion, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stokholmo.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv i Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.
Brian Palmer, lektoro de la Universitato de Upsalo, Stokholmo.
Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, profesoro emerito Stockholms universitet och Karolinska institutet, Stokholmo.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organizanto bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stokholmo.
Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stokholmo.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stokholmo
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stokholmo.
Jan Öberg, docent, direktör Transnationella Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, filmregissör, Göteborg
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinko.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinko.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor por fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, sociologo profesoro Oulun yliopisto, profesoro kaj sociologi, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Roos, sosiaalipolitiikan profesori emerito, profesoro emerito kaj socialpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Helsinko.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psikologo, medlem av Fredskämparna i Finnlando, psikologo, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Thomas Wallgren, filozofio doktoro, filozofiotohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
Respondoj de 3
Ne al NATO.
Ne al MILITO.
Vi tute pravas.
Ne al NATO